Varje adelsätt erhöll ett privilegiebrev och en vapensköld med släktens vapen. För släkten Gripenberg finns det skilda vapen för den adliga ätten och för den friherrliga ätten. Släktnamnet var skyddat och fick inte tas av någon utom ätten. Riddarhuset har fastställt regler för de medlemmar av ätten som kan ingå i adelskalendern. Till dessa regler hör att kvinnliga släktmedlemmars barn inte betraktas som medlemmar av ätten, emedan ättens släktlinje följer männen (krigarna) åt.
Finlands namnlag följer emellertid andra regler vilket ger bl.a. gifta kvinnor och deras barn rätt att bära släktnamnet om de så önskar.
Dessutom finns det en släkt med rötter i norra Österbotten som tog namnet Gripenberg under en period då släktnamnet inte var skyddat. Denna släkt som ursprungligen hette Döragrip har inga släktband med ätten Gripenberg.
I Östergötland i Jönköpings län i Sverige finns ett slott och en ort med namnet Gripenberg. Slottet uppfördes i slutet av 1600-talet av fältherre Carl Gustav Wrangel. Varken slottet eller orten har någon som helst anknytning till ätten Gripenberg. Slottet fick namnet Gripenberg för att hedra byggherrens mor Margareta Grip.
Största delen av personerna med släktnamnet Gripenberg och med anknytning till de adliga ätterna Gripenberg är bosatta i huvudstadsregionen och Nyland, men gripenbergare finns också på Åland och i det övriga Finland. I Sverige finns sedan flera generationer en gren av släkten. Under den ryska tiden fanns en gren av släkten i Ryssland. Efterkommande till denna gren finns alltjämt i Ryssland, dock inte med släktnamnet Gripenberg. Släktingar och deras efterkommande bor också i olika länder i Västeuropa och Nordamerika.