Johan Ulrik Sebastian Gripenberg

Född 1795 i Sääksmäki, avliden 1869 i Kyrkslätt.

Yngsta son till Generalmajor Hans Henrik Gripenberg och Hedvig Lovisa Gripenberg, född Jahnsson.

Han inledde 1812 sin bana vid Haapaniemi topografiska kår, senare kadettskola i Rantasalmi. Han deltog i kejsar Alexander I rundresa i Finland och utgav 1828 en reseberättelse med namnet

Berättelse om Kejsare Alexanders färd från Nissilä gästgifveri till staden kajana under Hans Mäjestets sednaste resa till Storfustendömet Finland om sommaren år 1819.

Åren 1828-1830 fungerade han som intendent för krigskommisariatet och något senare som vicelandshövding för Nylands län, men måste avgå efter att generalguvernör  A. A. Zakrewsky ansåg att han inte följt en given orden.

Han blev särskilt känd för utvecklandet av jordbruket i Finland. Till en början strävade han till att utveckla jordbruket vid släktgården Voipala i Sääksmäki. Där experimenterade han med nya odlingsmetoder bl.a. odling av sockerbetor. Han grundade tom. en egen sockerfabrik. Efter inledande framgångar blev förlusterna dock så stora att han måste upphöra och förlorade därvid släktens gård, Woipala.

År 1836 kallades han emellertid till medlem av Finska hushållningssällskapet i syfte att förbereda grundandet av den första jordbruksskola i landet. Där koncentrerade man sig på jordbruk och boskapsskötsel. Han blev jordbruksskolan Mustialas första ledare 1838–1847. 1844-1847 ägde han Juva gård i Esbo.

År 1847 fick han hand om skötsel av Kuscheleff-Beredorkos donationsägor  i Kurkijoki invid Ladoga i Gamla Finland och bodde därvid på Tervu hov. År 1857 grundade han Finlands första mejeri i Kurkijoki. Därifrån såldes smör och ost till St.Petersburg. Verksamheten måste emellertid upphöra då staten återinlöste donationsjorden 1862. I det sammanhanget övergick emellertid stambostället till släkten Gripenberg.

År 1854 utnämndes han till senator i Casimir von Kothens komitté, som undersökte möjligheten att återinföra rotesystemet. År 1861 utsågs han till ledare för den första jordbrukskommitté senatens ekonomiutskott hade tillsattför åren 1861-1866. Han genomförde inledningsvis en vidsträckt tjänsteresa genom landet. Rapporten från nämda resa till kejsarens ministerstatsekreterare torde ha utgjort anledningen till att geeralguvernör Berg avsattes och till att J.V.Snellman utsågs till medlem av Finlands senat.

Han utsågs till ordförande för det s.k. januariutskottet 1862, som förberedde ärendena för Finlands andra lantdag 1863.

Han upphöjdes 1865 i friherrligt stånd av kejsare Alexander I och hans gren av släkten introducerades följande år på Finlands riddarhus som friherrlig gren nummer 48.

Under tiden som senator bodde han med familjen om somrarna i Kurkijoki och om vintrarna i Helsingfors. År 1866 avgick han från sina befattningar av hälsoskäl och inköpte Mayby lägenhet i Kyrkslätt där han bodde till sin död tre år senare.