Släktföreningen Gripenberg rf
webmaster: Martin Gripenberg,
Släktföreningen Gripenberg har stiftats 1952 och fungerat informellt tills den registrerades i föreningsregistret i Finland 5.10.2007 med Lennart Gripenberg som ordförande.
Registreringen innebär att föreningen har årsmöte före utgången av maj månad, en fastställd stadga, en på årsmötet vald styrelse, godkänd ekonomi samt en godkänd verksamhetsplan för varje verksamhetsår. Till släktföreningen kan också höra personer av båda könen, som inte är upptagna i Finlands adelskalender, är ingifta, adopterade eller räknar släkt med föreningens medlemmar i rätt nedstigande led eller i övrigt har intresse för släkten. Enligt föreningens stadga är dess hemort Helsingfors och dess språk svenska.
Föreningens verksamhet är helt beroende av medlemsavgifterna. Medlemsavgiften är 10 euro/år. Genom att vara medlem får du också säkrast uppgifter om föreningens verksamhet. Dessutom kan medlem som så önskar få redirect e-postadressen (förnamn)@gripenberg.fi för medlemspriset 5 euro/år.
Varför en släktförening?
I vår moderna och individualistiska tid ger släktföreningen en möjlighet till kontakt med också mera avlägsna släktingar och de egna rötterna. Enligt föreningens stadgar skall den tillvarata och utveckla samhörighetskänslan inom släkten Gripenberg. För att fullfölja syftet anordnas möten, sammankomster och utflykter av olika slag.
Filosofen och historiker Avishai Margalit diskuterar i sin bok Ethics of Memory det kollektiva minnets natur och i vilken utsträckning det över huvud taget är viktigt att vi kommer ihåg händelser och människor från gågna tider. Enligt honom är att det kollektiva minnet en central samlande kraft i samhället. Det är de täta band (thick relationships) som binder oss till våra familjemedlemmar, släkt, närmiljö och slutligen nationen. Enligt Marghalit kan inget samhälle existera utan gemensamma minnen och historia. Glömska och felaktiga minnen skadar de här relationerna. Ett av de värsta sätten att uteslutas ur samhället är genom att uteslutas ur den gemensamma historien.
I många släkter har man inte sett något behov av en släktförening, men det finns också släktföreningar med tusentals medlemmar, egen tidskrift etc.
Idéen om individens frihet formulerades i de svenska socialdemokrartiska kvinnornas manifestet 1972. Den avser att alla vuxna människor skall vara ekonomiskt oberoende av anhöriga, särskilt då kvinnorna av sina män. Enligt den svensk-italienska filmregissören Erik Grandini har idéen nu gått till överdrift i det moderna nordiska samhället. Ensamheten har blivit ett problem då individualismen ställer jaget i centrum i så hög grad att vi har skapat ett kallt samhälle, där den enskilda människan isoleras, växer upp ensam, skiljer sig, bor ensam, saknar kontakt till barnen om det finns några och slutligen dör ensam obemärkt. I filmen The Swedish Theory of Love kritiserar Grandini bristen på solidaritet med de närstående och samhället. Han hävdar att det nordiska samhället har blivit en motpol till ett samhälle där klanöverhuvudet bestämmer alla familjemedlemmars liv.
De mera framstående medlemmarna av släkten Gripenberg har däremot genomgående visat solidaritet med släkten och samhället, utan att för den skull inkräkta på familjemedlemmarnas frihet.
Militärer, arkitekter, förfinskning och globalisering